Men slutar snart i kaos
Någon sparkar och slår en stackare där
Som är helt utan chans
Jag ser att ingen verkar bry sig
Och inte heller jag
Rädslan är för stor och stark
För att göra något alls
Varför försöka när det ändå inte blir bra?
Varför låtsas vara någon man inte är?
Varför gör man saker man ångrar i livet?
Jo, för att man är rädd för sig själv, rädd för sanningen.
Men här står jag ändå, omtöcknad, rädd, liten och ensam.
Utan att veta vem jag kan lita på, vem jag kan prata med?
Kan jag ens lita på mig själv?
Jag vet inte. Jag vet ingenting alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar